En serie bilder finns här. Läs mer på wikipedia.
]]>
En forskare som inte är anhängare till den teorin är Mark Goodacre, som bloggar på NT Blog. På inlägget Back to Q sammanfattar han hur han bemöter argumenten för fyrkällshypotesen.
]]>Nästan alltid har människors tro vaknat och växt av att andra människor har berättat om Gud. Dela varandras berättelser om vem som har berättat för er. Fundera tillsammans över vilka ni själva berättar för.
Känns som en bra ingång också till predikoskrivande.
]]>
En serie bilder finns här. Läs mer på wikipedia.
]]>
Senare i vår (v13) ger Verbum ut en ny Kyrkans förbön, en handbok som kan användas när man förbereder förbönen i gudstjänsten. Verbum skriver :
Boken är ett redskap för församlingen som vill fördjupa arbetet med förbönen men är samtidigt en vägledning för den som vill ha hjälp och ny inspiration i gudstjänstplaneringen. Det här är en verktygslåda att plocka ur för såväl präster, diakoner, kyrkvärdar och andra ideella i gudstjänstgruppen.
Kyrkans förbön följer evangeliebokens kronologi och varje avsnitt innehåller en förberedelsetext med samtalsfrågor och reflektionsövningar, förslag på böner med olika tilltal där man kan välja mellan fyra inledningar, tre böner och fyra avslutningar.
Det är bra att det kommer ett nytt material; den Kyrkans förbon som nu finns spridd i församlingarna är ganska svåranvänd. Jag tror det är en bra idé att den inte presenterar några färdiga förslag utan är mer som ettt arbetsmaterial. Ska bli intressant att börja arbeta med. Den verkar vara tänkt att användas av gudstjänstgrupper.
]]>Kanske måste man göra sådana tankeexperiment ibland för att förstå varför folk provocerades så oerhört av Jesus, och för att ana lite mer av hur stor Jesu nåd och kärlek faktiskt är. Försoningen är inte något som bara gäller väluppfostrade och lagom-förtappade hyggliga människor som gör så gott de kan, utan något som flödar över till var och en som vill ta emot den, till var och en som inser och medger att han eller hon behöver den - hur gräsliga saker hon eller han än har gjort.
Jag blir påmind om det när jag ser rubriken på en artikel på Svenska kyrkans webbplats om att SSPX fått fira mässa i SvK:s kyrkor. Artikeln handlar om att det inte är lämpligt att upplåta kyrkorna till rasistiska/högerextremistiska samfund så att de kan organisera egna gudstjänster och sammankomster där. Och så är det ju naturligtvis.
Men rubriksättaren har valt rubriken "Inga rasister i våra kyrkor", och det betyder ju något helt annat. För visst måste väl alla människor vara välkomna till kyrkorna? Även rasister? Också en rasist är ju älskad av Gud?
Det är ju just det som är så provocerande med nåden; att också de oacceptabla är accepterade och älskade. Och det har vi ju alltför ofta så svårt att förstå. För vi vill ju tro på någon sorts rättvisa. "Som man sår får man skörda" och så vidare; en sorts karmans lag. Och då skulle ju nåden och Guds kärlek vara till för dem som har förtjänat den. Men Guds nåd och kärlek går utöver det rättvisa och rimliga. Den finns för alla.
Du själv är gåvan Gud oss gav.
Den räcks åt alla utan krav,
och här ett saligt byte sker:
du tar vår skuld, din frid du ger.
(SvPs 73:2 )
Se också här de här (medvetet provocerande) t-shirttrycken.
]]>
I Lunds stift har man tagit fram ett material om dopgudstjänsten; Dopet som rit, som kan användas som inspirationsmaterial för att tala om dopgudstjänsten. Något ur innehållet:Har bläddrat lite i häftet, och fastnade direkt för Per Erik Perssons artikel. Han skriver:
Kanske all förkunnelse och allt lärande i församlingens sammanhang egentligen är en form av dopundervisning? Är inte begravningsgudstjänsten ett firande av att dopets väg "genom död till liv" nått sin avslutning?
]]>
Kyrkokartan.se är en ny webbplats med ambitionen att lista alla Svenska kyrkans kyrkor, 3300 stycken finns med. (Är det alla? Vet inte.) Man kan söka via namn eller karta, och man kan lägga in bilder på kyrkor och skriva beskrivningar. Trevligt och användbart.
Jag tänkte jag skulle lägga in några bilder på kyrkorna i pastoratet, men kom av mig lite när jag såg att man måste "recensera" en kyrka för att registrera sig som användare. Hmm... det tar emot lite, just ordet "recensera" känns avigt, en kyrka känns inte som något man recenserar. Men, men, det är ju bara en fråga om ordval. Jag låtsas att det står "kommentera" i stället, så går det nog bättre.
]]>
Inget av det jag sökte. Ja, ingenting alls egentligen. Tråkigt men inte oväntat -- det är alltid svårt eller omöjligt att hitta det man söker på SvK:s webbsidor. En del av problemet tror jag är att man försöker att vända sig till för många samtidigt; till de anställda i kyrkan, till förtroendevalda, till de som söker information i största allmänhet. Det tror jag är svårt -- man borde kanske separera webbplatsen i flera olika.
]]>
Second - and this one is counter-intuitive - you should understand that prayer and worship and all that ritual stuff will be very important to you, since you're not sure if you believe in God. You won’t have any nice, lovey-dovey God feelings to sustain you, so you’ll need to lean into what you have. Show up and do the singing and praying and liturgy stuff. Enjoy the archetypal beauty of it. Let go and be ancient for awhile. Go to church. Talk to “God.” Talk to people you meet. Be about the journey and be listening. You’ll be fine.
Klokt, tror jag.
]]>
]]>
Den 9 november börjar dokusåpan "Guds hus " i TV8. Så här beskrivs programmet på TV8:s webbsidor:
Just nu producerar produktionsbolaget Swedmedia det realityinspirerade programmet Guds hus. I åtta avsnitt kommer vi att följa livet och människorna i församlingen Centrumkyrkan i Sundbyberg i Stockholm. Vilka är de? Hur påverkas livet av tron på Gud och vad är det som gör att så olika människor uppsöker en och samma kyrka, söndag efter söndag. Vi följer medlemmarna inte bara på söndagarna utan också i deras vardag. Under inspelningsperioden har kyrkan också inbjudit ett gäng kyrkonoviser att utforska kristen tro i en så kallad Alphagrupp. Här får deltagarna stöta och blöta de stora frågorna tillsammans med kyrkans välkände initiativtagare, pastor Stanley Sjöberg, i en TV-alphagrupp. Det första avsnittet av Guds hus sänds söndagen den 9 november i TV 8.
Lite nyfiken blir man ju, det kan ju bli hur som helst.
Emanuel Karlsten skriver mer .
]]>Ett själlöst konsultarbete. Överarbetad där informationen helt drunknar. Konstiga menyrubriker. Svårt att hitta kontaktuppgifter, och dubbla navigeringsmenyer. Att Sveriges rikaste samfund gjort en så obegriplig sida övergår allt mitt förstånd.
Jag håller med. Sidan har aldrig varit något vidare, men sedan den gjordes om för något år sedan känns den helt oanvändbar, jag besöker den i stort sett aldrig. Den är långsam och oöverskådlig, och det är svårt att förstå för vem den är gjord.
Läs mer om Svenska kyrkans webbsatsning.
]]>
Bilderna finns förstås inte på nätet, men man kan se någon av dem i Innehåll (pdf-fil), en tidning från från Svenska kyrkan i Falun.
]]>Via"Kolportören" hittade jag The Bible Style Guide, ett innehållsrikt häfte med fakta om Bibeln, tänkt för journalister och andra. Verkar den vara användbar.
"The Bible Style Guide is a reference text designed specifically for those working within the media industry. It provides a crash course in the Bible for busy journalists, broadcasters and bloggers."
Kan laddas ner här .
]]>Our heavenly father, help us honor you. Come be our king,]]>
so that everyone here on earth will obey you
just as you are obeyed in heaven.
Provide for us the food we need today.
Please forgive what we have done wrong
as we have forgiven those who have wronged us.
Help us not give in when we are tempted,
and even protect us from the Evil One who tempts us.
----You can do it because you are the king,
and you are powerful,
and totally amazing.
Har just börjat läsa Bruce Malinas 'Social-science Commentary on the Synoptic Gospels'. Ett klipp från förordet: [...] helping modern readers to enter the social system of first-century people. The usual approach in biblical studies and preaching is for biblical scholars to enter the presumed world of Jesus, learn about what people said, then come back and tell twenty-first century people what it was like. This is called exegesis. Our task is to take people in the twenty-first century and lead them back to the first century Mediterranean, have them look around, so to say, and see how the natives saw and discover what thost ancients were concerned about. This is the social-science approach.
]]>Att en begravning är icke-kyrklig eller icke-kristen är förstås en helt annan sak. Eller varför inte helt enkelt kalla det "borgerlig begravning "?
]]>
]]>
Frågan som ställts av Synovate (tidigare Temo) lyder: Om du inte som barn hade blivit medlem i Svenska kyrkan tror du då att du senare i livet hade gått med i Svenska kyrkan eller tror du inte det? 50 procent av de 1 006 deltagarna svarar nej.Gudrun Schyman talade om denna undersökning i sitt program som sändes i TV8 igår. Hon verkade mena att undersökningen visar att förtroendet för Svenska kyrkan var lågt. För min del tycker jag att 28% som uppger att de skulle gått med i SvK om de inte redan varit med är en förvånande hög, och naturligtvis glädjande, siffra. Att 50% inte valt att gå med säger ju heller egentligen inget om dessas förtroende för kyrkan -- det går ju mycket väl att tänka sig att man har stort förtroende för SvK, men ändå inte vill gå med av något skäl. Det kan ju vara ekonomiska skäl, att man inte tycker att man helt delar kyrkans tro (eller det man uppfattar som kyrkans tro) eller något annat.
28 procent svarar jag [sic!]. 14 procent svarar att de inte är medlemmar och nio procent vet inte.
[...]
När den ”nya” psalmboken och kyrkohandboken kom 1986 hade inte IT-teknologin slagit igenom och det fanns antagligen ingen tanke på att det i de avtal som träffades med upphovsrättsinnehavarna skulle gälla publicering på Internet. Med anledning av att datoranvändandet blivit så självklart för oerhört många, inte minst den yngre generationen, finns det ett stort behov av få tillgång till inte minst Den svenska psalmboken på Internet.
[...]
På senare år har förnyelse av vigsellöftena i gudstjänstens form alltmer börjat efterfrågas, troligen influerat från USA, där sådana gudstjänster är vanliga. Gudstjänsten kan äga rum på bröllopsdagen eller infogas i samband med barns dop. Svenska kyrkan har all anledning att hörsamma denna önskan från brudpar om att få ”återvända” till kyrkan med sin tacksamhet och för att hämta hjälp och kraft i sin relation.
[...]
Den obligatoriska läsningen av detta bibelord [Matt 19:4-6] vid varje vigselgudstjänst ger associationen att Svenska kyrkan endast accepterar att personer av olika kön ingår en på trohet och ömsesidighet baserad livslång samlevnadsform. Detta är inte fallet: Svenska kyrkan godtar registrerat partnerskap som en med äktenskapet likställd samlevnadsform.
[...]
Mot denna bakgrund finner jag det mycket angeläget att Svenska kyrkan kommer till beslut och antar en översättning på modern svenska. Om enighet mellan kyrkorna i Sverige inte kan nås kring ordvalet om kyrkan – allmännelig, världsvid, katolsk eller universell – menar jag att det inte är till skada. Istället blir skillnader i ordval en illustration av att kyrkorna inte är eniga i kyrkosynen. Skillnader i benämning kan, tvärtom, sätta namn på kyrkornas skilda synsätt och bidra till fortsatta samtal kring kyrkans väsen, inte minst lokalt. Självfallet ska Svenska kyrkan välja enbart en av benämningarna!
I Matteusevangeliet säger Jesus: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar.” Det uppdraget har vi i dag. Men sättet att gå ut är annorlunda i dag jämfört med hur det var för de första lärjungarna. I dag har vi kyrkor där vi samlas till gudstjänst. Men vi når inte alla folk. Därför har vi under många år använt oss av kommunikation via radio, TV och tidningar.Webben är ett interaktivt medium i högre grad än "vanlig" teve, och det vore intressant att fundera över hur detta bäst kan utnyttjas. Webbsända gudstjänster är ett steg framåt, men kanske kan man göra kyrkan närvarande på webben också på andra sätt. Bra om det utreds.]]>
Nu finns nya tekniker att kommunicera. Datorer och datakommunikation ger helt nya möjligheter. I dag sänds regelbundna söndagsgudstjänster på webben. Och radio refugen.se är ett mycket bra exempel på hur kristna program kan sändas vi datornätet.