Mer än var femte brudpar som anlitar en präst utanför den egna hemförsamlingen betalar pengar under bordet. Det visar en enkätundersökning som ”Uppdrag Granskning” genomfört på en bröllopssajt. En vigsel kan kosta allt mellan 1 000 och 4 000 kronor. Många brudpar har särskilda önskemål om vem som ska förrätta deras vigsel. Problemen uppstår då vigseln hålls i en kyrka utanför prästens hemförsamling. Den församling där vigseln hålls har, om de själva har tillgängliga präster, ingen skyldighet att betala för den ”inlånade” prästen.

Dagen.se

Leave Comment

Med tiden blev ämnena för [Kay Pollaks föreläsningar] allt klarare: Att välja lycka, att växa genom möten med andra människor, att sluta vara offer och att sluta må dåligt. "Föreläsningen blev ett sätt att formulera saker och ting för mig själv. Jag pratar bara om det som jag prövar att lära mig själv."
Ansvar för sin egen lycka
Med tiden har Kay Pollak blivit en av Sveriges populäraste föreläsare. Han medverkar också som föreläsare vid M-gruppens chefsutbildningar. "Det handlar om att det är du själv som väljer ditt liv, du kan välja att vara ett offer eller en skapande kraft. Du kan välja att se saker som en fruktansvärd olycka eller att lära dig någonting av det hela. Vi går också in på modet att våga visualisera, att se det som du vill åstadkomma. För det du tänker påverkar dig." Efter hand har det också blivit två böcker i livskunskap: Att växa genom möten och Att välja glädje. Materialet till föreläsningarna och böckerna hämtar han från det vardagliga livet, den kognitiva terapin och kurser han själv har gått. The Option Institute i Massachusetts [länk] har också varit en stor källa till inspiration. Grundaren av det, Barry Neil Kaufman, har också skrivit en bok: Happiness is a choice. "Han säger att vi blir det vi tänker. Mina tankar om mig själv är positivt skapande eller negativt skapande. Jag ensam har ansvar för om mitt liv blir i lycka eller i olycka. Det där sista är oerhört provocerande. Man kan inte skylla på någon annan."

di.se: Hollywoods stjärnhimmel så som vision (2)

“This PowerDialogues [länk] course gives me tools to live more non-judgmentally. In other words more lovingly. I am so grateful. Thank you. I want to send all of my children here when they are ready for that. It will be my gift to them.” --Kay Pollak Film Director Sweden

Option Institute: Power Dialogues -- Program Reviews

Det gemensamma draget hos praktiskt taget alla i självhjälpsbranschen såväl som alla managementteologer är betoningen på individens egen förmåga att lyckas utan hjälp från andra och utan att förändra sin omgivning - det är nyliberalismen i andlig skrud. Varje dilemma i livet utmålas som en valsituation där styrkan i tron på det goda avgör hur du ska klara dig. Det låter alltid väldigt enkelt. När Pollak talar om "att välja glädje" säger han också indirekt att det finns de som valt olycka och hamnar därmed otäckt nära Ulf Ekmans tal om att cancer är Guds straff mot dem som inte tror på rätt sätt. Varken som föreläsare, författare eller filmmakare väljer han att ta hänsyn till klass, kompetens, social status, ekonomiska förhållanden eller geografi. Alla har samma möjligheter till förlösning och den med automatik påföljande framgången.

Po Tidholm: 'Så som i en reklamfilm' (DN 2005-03-05)

Leave Comment

Jesus skapar tro genom att ta emot de människor som av olika anledningar har kommit till honom. Och han sätter ett nytt namn på deras sökande. Han kallar deras längtan efter helhet och liv för tro.

Leave Comment

Leave Comment

I have written at length elsewhere about "hopeless courage" and why the theme of pagan doom makes J.R.R. Tolkien's Lord of the Rings such a powerful story. But there remains a common perception that Middle-Earth is a hopeful place, or that its heroes generally believe in hope. Peter Jackson and his scriptwriters have this perception, and their film adaptations offer us more optimism than warranted by the actual classic.

The Busybody: Tolkien vs. Jackson: One Man's Hopelessness, Another Man's Hope

Tolkien intended his classic story to be "consonant with Christian thought and belief" (letter 269), but he made clear that the actual appearance or presence of the Christian myth in his work would be "fatal" (letter 131). The story is pagan, but pre-Christian pagan, anticipating Christianity without encompassing it. In an online interview with Claire White, Tom Shippey states: "There is almost no allusion to Christianity anywhere in Lord of the Rings ... Middle-Earth demonstrates the need for Christianity, without which the whole of history will only be the long defeat."

The Busybody: Tolkien vs. Jackson: One Man's Hopelessness, Another Man's Hope

Leave Comment

Abstract
This paper connects the reading biblical narrative about women with the experience of viewing David Fincher's film Fight Club. To do so first requires understanding Marla Singer, the primary female character in Fight Club, as the linchpin in a Freudian psychodrama. Using Freud as a guide allows for an exploration of what this film says about the formation of male identity while also providing space for reflection on how the production of maleness simultaneously generates religious systems or religiously-oriented norms. Within this interpretive framework, comparison of Marla's position and function to that of women in biblical narrative and feminist reading of such reveals some striking similarities.

Sandie Gravett: Marla, Frued, Religion, and Manhood. An Interpretation of David Fincher's Fight Club

Abstract
According to Tolkien, the profound significance of fantasy literature cannot translate to drama. After determining the three main aspects of Tolkien's books - archetypal characters, eucatastrophe, and myth-creation - one wonders with the late master of fairy stories whether cinematic adaptation of The Lord of The Rings necessarily obscures the original medium's religious value. Nevertheless, once we consider the influence film has upon a culture's imagination, the translation process seems possible. Over time, the film adaptation can perpetuate a shared myth and encourage audiences to transcend the cinematic images, allowing them to contemplate the archetypes and eucatastrophe of the original written version.

Leave Comment

Den minimala Så som i himmelen-backlashen som jag startade i höstas har nu fortsatt, när DN sent omsider vaknade till liv i morse och publicerade en saftig bredsida av Po Tidholm.

Varje dilemma i livet utmålas som en valsituation där styrkan i tron på det goda avgör hur du ska klara dig. Det låter alltid väldigt enkelt. När Pollak talar om "att välja glädje" säger han också indirekt att det finns de som valt olycka och hamnar därmed otäckt nära Ulf Ekmans tal om att cancer är Guds straff mot dem som inte tror på rätt sätt.

"Så som i himmelen" framstår i slutändan som en drygt två timmar lång reklamfilm för Pollaks bokutgivning och föreläsningsverksamhet. Hans nedlåtande skildring av körmedlemmarna som ett gäng ofullständiga människor i behov av förlösning blir särskilt obehaglig när huvudrollen därtill är ett lätt maskerat idolporträtt av Pollak själv.

Leave Comment

Leave Comment

Leave Comment

Leave Comment

Leave Comment

Ikväll (21.35) på SVTs digitalkanal SVT24, i kulturprogrammet K2 handlar det om bloggar.

Leave Comment

Leave Comment

A powerfully gripping story that tells of two brothers in conflict. It has attracted a stellar international cast including Guy Pearce, Ray Winstone, Danny HustoN, John Hurt, David Wenham and Emily Watson. Set in the 1880’s, the film opens in the middle of a frenzied gunfight between the police and a gang of outlaws. Charlie Burns (Guy Pearce) and his brother Mikey are captured by Captain Stanley (Ray Winstone). Together with their psychopathic brother Arthur (Danny Huston), they are wanted for a brutal crime. Stanley makes Charlie a seemingly impossible proposition in an attempt to bring an end to the cycle of bloody violence. Emily Watson plays Stanley’s wife Martha Stanley; John Hurt plays the bounty hunter Jellon Lamb and David Wenham plays Eden Fletcher, the powerful local landowner.

Leave Comment

Lukas Moodysson liknar på många sätt profeterna i Gamla testamentet. Med hjälp av filmen Ett hål i mitt hjärta håller han upp en spegel framför samhället och säger till oss: ”Är ni blinda? Ser ni inte vad som håller på att ske?” Gamla testamentets profeter tog på sig en likadan uppgift när de gick till storms mot sin tids samhälle.

[...] Nyckelrepliken i filmen Ett hål i mitt hjärta är ”Blunda, och säg vad du ser”. Repliken talar om det nödvändiga i att blunda så att vår blick inte längre skyms av det sexualiserade, det förvridna, det sargade i samhället – för när allt sådant inte längre skymmer vår blick kan vi se att det i varje människas hjärta ligger en pärla gömd. I gudstjänstens överlåtelsebön läser vi tillsammans: ”Jag prisar din vishet, du som tar till dig det svaga och skadade och lägger din skatt i bräckliga lerkärl”. Ett hål i mitt hjärta handlar om pappan Daniel, Tess, Geko och sonen Erik, fyra bräckliga lerkärl och deras förtvivlade försök att hitta försoningen i sina liv. Det är en film som varje präst och pastor, varje diakon och församlingspedagog, varje ungdomsledare i kyrkan borde se för att än mer på djupet förstå vilket liv detta samhälle tvingar oss in i.

Leave Comment

Leave Comment

Reggio

Date: 17 September, 2002   —   DVD / VHS

product page

Rating:

Nu har jag äntligen sett Koyaanisqatsi på DVD. Upplevelsen var inte lika stark som när jag sett den på bio tidigare, men det var ju väntat. Fortfarande mycket fängslande. Nog kan man väl se filmen som ett stycke civilisationskritik, men det som framförallt tilltalar mig är bilderna. Den är en av de ganska få filmer som inte använder filmen först och främst för att berätta en historia utan som ett bildmedium, där bilderna dessutom är rörliga.

Leave Comment

The movie is lauded by Catholics and conservative Protestants most everywhere, and why not? It falls perfectly in line with their particular theories of atonement, which live smack in the middle of the Crucifixion event. And this is my bone of contention: Why is it that so many Christians are rooted in Good Friday as the definitive statement of their faith? We are supposed to be an Easter community, living in the faith that no matter what comes our way, by emulating Jesus’ life, not death, we will share in his new life for all time, beginning now, at this moment. Gibson underscores this by spending (dragging out?) two hours and some change on the agony of Good Friday, and only a moment or two at the very end on the empty tomb on Easter morning, as if it were a post-script to two days before.

Leave Comment

Leave Comment

Leave Comment