
I lördags skulle den tyske prästen Dietrich Bonhoeffer [wikipedia
tyska|
engelska] fyllt 100 år. Bonhoeffer var aktiv i motståndsrörelsen i andra världskrigets Tyskland, och avrättades i ett koncentrationsläger 1945. Med anledning av 100-årsdagen höll biskop
Martin Lind en predikan i Linköpings domkyrka på Kyndelsmässodagen, och sa bland annat:
[...] Men Bonhoeffer önskar sig något annat. Han vill bli en riktig människa, leva helt och fullt i detta livet - det kallar han dennasidighet, till skillnad från hinsidighet, ett liv bortom detta jordeliv.
Här på jorden är uppgiften att ta livet på allvar. Det finns ingen ursäkt för en kristen att hoppa över det jordiska livets utmaningar, att finna en parallell väg som gör att jag slipper jordelivets vånda. Det finns inget kristet bananskal att kasa genom livet på. Ju närmare jag kommer detta livet, ju närmare kommer jag Jesus Kristus.
Den kristne är en människa, rätt och slätt, alldeles så som Jesus - skriver han i samma brev.
Den kristne är inte religiös, skriver han. Nu kan man lätt missförstå honom, tror jag. Religion var i hans samtid en uttryck för en sektor av tillvaron. Den som var religiös levde i en särskild sektor, som gick parallell med andra sektorer.
Men sätter man upp religion som ett område av livet, kan en kristen inte vara religiös. Det gäller för en kristen att tro på Gud religionslöst, dvs i hela tillvaron.
Det finns inga små rum där Gud inte finns.
Jesus kallar inte oss till religion utan till liv.