Spongdebatten

"Turbulens kring John Shelby Spong" skriver Kyrkans tidning. Spong är en pensionerad episkopal biskop från USA som skriver böcker där han utmanar den traditionella kyrkan, och dess "teism". I samband med utgivningen av den svenska översättningen av en av hans böcker — En ny kristendom för en ny värld — kommer han på ett Sverigebesök. Det som diskuteras i artikeln är att projektgruppen till Svenska kyrkans arrangemang på Bok- och Biblioteksmässan, Se människan, tackat nej till ett besök av Spong. Ola Sigurdson har uttalat sig om Spong, och säger:

– För det första kritiserar han teismen. Men han definierar aldrig vad han menar med teism. Han går till storms mot medeltida teologer och tycks förutsätta att de betraktade Gud som en gubbe på ett moln. Men varje medeltida teolog talade om Gud som 'något bortom'. Spong har helt enkelt inte gjort sin hemläxa.
Det andra problemet med John Shelby Spong är hans anspråk, menar Ola Sigurdson.
– Han hävdar att hans budskap kommer att innebära en teologisk förändring som får 1500-talets reformation att framstå som mild. Men solen går fortfarande upp trots att Spong skrivit sin bok, påpekar Ola Sigurdson.

Nyheter i Kyrkans Tidning

Det har lett till reaktioner som denna:

För mig är det uppenbart att det beror på att Spong utmanar de etablerade troshierarkiernas tolkningsföreträde. Han är ingen spolformad kyrklig diplomat och det kan man inte heller vara om man valt att röra sig i utanförskapet. Han tar i stället de fulla konsekvenserna av att leva i en tid med religiöst myndiga människor.

Pelle Söderbäck: "Överheten är rädd för Spong" (Kyrkans tidning)

Själv tycker jag väl på sätt och vis att Sigurdson har rätt. Spong ger verkligen intryck av att tro att "alla andra" inom kyrkan är fundamentalister som menar att Gud är en farbror med vitt skägg på ett moln, och att Spong själv är den ende sanningssägaren. Så är det ju inte, men Spong har rätt på det sättet att det han kallar "det kyrkliga etablissemanget" inte lyckats så bra med att förmedla att man inte "måste" tro på ett bokstavstroget sätt. På det sättet tror jag Spong gör någonting bra för den grupp av "troende i exil" som han riktar sig till. Men det han säger är ju annars — i huvudsak — inget nytt, utan rätt mycket samma sak som det tidiga 1900-talets liberalteologer.
En belysande och rätt underhållande skriftväxling mellan Spong och Rowan Williams, ärkebiskop av Canterbury, länkade jag till från inlägget Spong, Williams och de 12 teserna.